d990313s.jpg

(Foto: Ingvar Lundkvist, 1984)

Finnboda var ett gammalt torp under Danviken som en tid utarrenderades till beckbruk. Stället köptes 1874 av Bergsunds mekaniska verkstad som låg på västra Södermalm och var ett av landets viktigaste skeppsvarv. Slussen mellan Saltsjön och Mälaren räckte inte längre till för de allt större fartyg som behövde varvsservice i Stockholm. Genom köpet av Finnboda fick Bergsunds möjligheter att anlägga en filial med slip och reparationsverkstad också på Saltsjösidan. Filialen, som kallades Finnboda Slip, utökades 1881 med nya verkstäder och anordningar så att Bergsunds där också kunde nybygga större fartyg. Bland annat byggdes vid Finnboda pansarbåtar och kryssare för såväl ryska som svenska marinen.
 
Finnboda Slip köptes 1916 av Stockholms Rederi AB Svea och ombildades till AB Finnboda Varf. Under 1940-talet moderniserades varvet och utökades med nya stapelbäddar och flytdockor. Ett modernt bostadsområde uppfördes också 1947 på Finnberget för att hjälpa till vid rekryteringen av arbetskraft. Arkitekter var bröderna Erik och Tore Ahlsén.

Varvet såldes 1970 till Salénkoncernen och hade just genomgått ytterligare en modernisering för att kunna bygga ro-rofartyg och oljeplattformar när det drogs in i den allmänna varvskrisen och förvandlades till mjölkkossa för det problemtyngda Götaverken i Göteborg. Kraftiga lokala protester lyckades tillfälligt hindra en nedläggning av varvet. Men i slutet på 1980-talet hamnade varvsområdet i klorna på fastighetsspekulanter och drabbades av konkurs, kompetensflykt och ekonomiska transaktioner som 1991 omöjliggjorde fortsatt drift. AB Strängbetong flyttade in i Finnbodas gamla kontor, men i övrigt har byggnader haft tillfälliga användningar och området i övrigt legat avröjt i avvaktan på nya byggplaner. Mest omskrivna på 1990-talet var väl de rejvfester som klubben Docklands arrangerade i den gamla svetshallen.  
 

Litt: Sundström. Arne. Finnboda Varf 1874-1974. I Nackaboken 1974, s.23ff.
 

finnboda01f.jpgfinnboda02f.jpg

(Foton: Gunnar Sillén, 1970)